Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Resan till det första barnet

Genom ett banbrytande forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har en grupp sju kvinnor fått en ny livmoder genom transplantation. I september 2014 föddes det första barnet till en kvinna med transplanterad livmoder - en frisk och fullt normalt utvecklad pojke.

Efter samarbete mellan det multidisciplinära transplantationsteamet och medlemmar från Etiskt forum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ett flertal nationella, regionala och lokala möten angående forskningsprojektet beviljades teamet i maj 2012 tillstånd från Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg att genomföra upp till tio livmodertransplantationer. I tillståndet ingick att projektet ska stå under överinseende av en oberoende säkerhetskommitté.

Transplantation april 2013

Den första transplantationen genomfördes 15 september 2012, och den följdes under 2012 och 2013 av ytterligare åtta transplantationer. Donatorerna var i flertalet fall mödrar till recipienterna, i övriga fall nära anhöriga eller nära vänner.

Transplantationerna har utförts under helger på en normalt helgstängd operationsavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vården av de opererade kvinnorna sköttes av frivillig, extrainkallad personal, alla kostnader för personal och sjukvård har betalats av forskningsmedel från en privat forskningsstiftelse. Transplantationerna har på så sätt inte gjort intrång i den normala vården.

Teamet som utförde operationerna av donatorer och recipienter bestod av gynekologer, anestesiologer och transplantationskirurger. Vid transplantationerna deltog även kirurger från USA, Spanien och Australien. Teamet hade under flera år tillsammans övat kirurgin i djurmodeller.

Operationstekniken förfinas

Under de genomförda transplantationerna har logistiken efterhand effektiviserats och operationstiderna för donatorn har minskats från 13 till 10 timmar, vilket kan anses vara rimligt för den här typen av operation.

I två av de nio fallen har den transplanterade livmodern avlägsnats. I det ena fallet till följd av blodproppar i de transplanterade blodkärlen, i det andra fallet till följd av en infektion i livmodern. Hos övriga sju kvinnor kom menstruationen igång ungefär två månader efter transplantation. Utfallet bedöms som ett mycket bra resultat, inte minst i jämförelse med andra tidiga transplantationsförsök av till exempel hjärta och lever.

IVF-behandling

Samtliga transplanterade kvinnor undersöktes efter operation två gånger i veckan under första månaden, en gång i veckan de följande två månaderna och därefter varannan vecka. I ett flertal fall kunde lätta avstötningsreaktioner konstaterats och sen behandlas framgångsrikt med medicinering. Efter sex månader kunde immunhämningen minskats till en relativt låg dos hos en majoritet av patienterna.

Ett år efter transplantationerna påbörjades graviditetsförsök genom att embryon, som tillkommit vid IVF innan transplantationen, återfördes till den transplanterade livmodern.

Första barnet fött

Under våren 2014 konstaterades den första graviditeten, och i september samma år födde en av de transplanterade kvinnorna en frisk och välskapt pojke. Barnet är det första i världen som fötts från en transplanterad livmoder. Ytterligare sju barn har sedan fötts inom ramen för detta första forskningsprojekt. Dessa åtta barn utgör de första efter livmodertransplantation i världen.

Teknikskiftet

I maj 2017 gjordes den första livmodertransplantationen i det forskarna kallar robotprojektet. Den nya tekniken – robotassisterad titthålskirurgi – innebär ett stort tekniskt kliv, och betydligt skonsammare ingrepp på donatorerna. Även detta projekt har ett tak på tio transplantationer.

Transplantation november 2018

Under operationen på donatorn arbetar robotarmarna via tre centimeterstora ingångshål och i ett fjärde ingångshål finns robotens kamera som kan komma alldeles nära operationsstället och även ge kirurgen stor förstoring. Tekniken möjliggör därför för kirurgerna att utföra ingreppet med mycket stor precision. En handrörelse från kirurgen kan omvandlas till en millimeterrörelse i buken på donatorn, vilket skapar en exakthet som skonar både henne och livmodern.

Operationsmiljön är också en helt annan. Två av kirurgerna sitter med huvudet in i varsin övertäckt bildskärm där de får ett mycket bra tredimensionellt seende och, via joystick-liknande verktyg, styr robotarmarna och kirurgverktygen som frigör livmodern.

Operationen avslutas med att livmodern tas ut via ett snitt i buken, för att sedan direkt opereras in på mottagaren med traditionell öppen kirurgi.

Den robotassisterade titthålskirurgin har inneburit än mindre blodförluster, kortare vårdtider och att donatorn mår bättre efter ingreppet.

Framtiden

Försöken med livmoderstransplantation i Göteborg är världens första systematiska och forskningsbaserade studier med syfte att finna en behandling för de kvinnor som drabbats av livmodersinfertilitet. I projektet övervakas ett flertal medicinska, psykologiska och livskvalitetsrelaterade parametrar under ett flertal år och detta kommer vara av stor nytta för fortsatt utveckling av denna nya transplantationstyp.

När och hur dessa transplantationer kan göras tillgängliga för en större patientgrupp är i dagsläget inte klarlagt.

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2019-01-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?