Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Helena Carén lägger nya bitar i cancerpusslet

När kirurgerna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset gör sig redo för operation får Helena Carén ett telefonsamtal. En stund senare går hon via gångbron tillbaka till labbet med sin kylväska. Inuti finns ännu en pusselbit till lösningen på barncancergåtan.

Att hålla cancerceller vid liv utanför kroppen är svårt. Inte minst gäller det vid hjärntumörer hos barn. Som tur är har Helena Carén inte långt att gå. Inglasade gångbroar knyter ihop sjukhuset med Sahlgrenska akademin på Medicinareberget, vilket ökar möjligheten att cancercellerna överlever färden från operationsbordet till forskningslaboratoriet.

Levande stamceller att forska på
Men cancercellerna ska inte bara överleva. Det är också viktigt att de behåller sina ursprungliga egenskaper. På Helena Caréns laboratorium lyckas man odla fram celler från de tumörbitar teamet hämtar genom en noggrant övervakad process.

– Det har egentligen inte funnits några riktigt relevanta cellkulturer från barns hjärntumörer tidigare. Därför fokuserar vi på att skapa en testarena där vi i detalj kan studera olika tumörformer, säger Helena Carén.

Epigenetiken i fokus
En utmaning med hjärntumörer är att de innehåller cancerstamceller som är motståndskraftiga mot behandling, och som forskarna tror kan ge upphov till återkommande tumörer. Cancerstamcellerna styrs bland annat genom så kallad epigenetisk reglering. Helena Carén arbetar efter hypotesen att den felaktiga epigenetiska regleringen går att påverka.

– Om vi klarar av att ”rätta till” den felaktiga styrningen hos cancerstamcellerna kan vi också ta bort deras möjlighet att utveckla tumörer, säger hon.

Tätt samarbete med behandlande läkare
Gruppen undersöker också hur olika behandlingar påverkar cellodlingarna. Målet är att utveckla mer effektiva sätt att komma åt de tumörgenererande cellerna.

– Vi har ett tätt samarbete med läkarna på östra sjukhuset och utgår från samma behandling som de cancerdrabbade barnen får där. Ofta behandlas barnen med en beprövad cocktail av era olika läkemedel. Men det är svårt att veta vilka av substanserna som verkligen ger effekt. Därför arbetar vi med att testa dem, enskilt och i olika kombinationer. Ju mer träffsäker vi kan göra behandlingen, desto mindre är risken för överbehandling som kan skada barnens friska vävnad.

Möjlighet att minska svåra biverkningar
Hjärntumörer är en av de vanligaste cancerformerna hos barn. Prognosen varierar mellan olika tumörformer men generellt överlever sju av tio drabbade barn. Däremot kan biverkningarna av behandlingen kvarstå länge och en av Helena Caréns drivkrafter är att kunna mildra dem.

– En hjärna under utveckling påverkas väldigt mycket av behandlingar med cytostatika och strålning. Det kan leda till inlärningssvårigheter och andra komplikationer senare i livet. Därför är det extra viktigt att hitta rätt behandling för varje enskilt barn.

Det är tydligt att Helena Carén är på rätt spår. Fem år efter disputationen, bara 37 år gammal, har hon tilldelats prestigefyllda anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden och Marie Curie Career Integration Grant.

– De här utmärkelserna betyder att vi får möjlighet att utveckla vår forskning vidare. Förhoppningsvis ska det på sikt också leda till nya landvinningar i behandlingen av barns hjärntumörer.

Helena Carén

Disputerad vid Göteborgs universitet 2009. Forskarassistent och sedan 2013 gruppledare vid Sahlgrenska Cancer Center.

Anslag & utmärkelser i urval

  • Assar Gabrielssons pris för utmärkt avhandling i cancerforskning
  • Wenner-Gren fellow
  • Hasselbladstiftelsens anslag till kvinnliga forskare
  • Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings Stora Anslag

Kontakt

Kontaktuppgifter till Helena Carén

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?