Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Svårt bestämma tid för övergångsåldern hos var tredje kvinna

Nyhet: 2020-02-06

Foto på en kvinna som speglar sigPasserat klimakteriet eller inte? Hos mer än var tredje 50-årig kvinna ger kroppen inget klart svar på den frågan, visar en studie från Göteborgs universitet. Orsaken är ökad användning av hormonspiral och p-piller.

Avstampet för studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Menopause, är tidigare forskning som visat att kvinnors klimakterieålder har stigit över tid. Frågan denna gång var om utvecklingen hållit i sig.

Trenden med stigande klimakterieålder var mycket tydligt i en studie publicerad av forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 2003. Studien baserade sig på den stora Kvinnostudien, en populationsundersökning av kvinnor i Göteborg som startade 1968.

Underlaget utgjordes av kvinnor födda 1908-1930, och det visade sig att de som var födda i slutet av perioden var äldre när de kom i klimakteriet. I genomsnitt innebar ett tio år senare födelseår att klimakteriet kom vid ett års högre ålder.

Ingen exakt klimakterieålder

Skälen antogs vara desamma som för kvinnors allt tidigare mensdebut, alltså bättre kost och hälsa, tillsammans med förbättrad mödravård. Signifikansen för den högre klimakterieåldern var stark och kunde inte förklaras av hormonanvändning, rökning, socialgrupp, BMI, antal födda barn eller ålder för första mens.

Kvinnostudien i Göteborg har fortsatt att undersöka 38- och 50-åriga kvinnor, senast under 2016 och 2017. I den uppföljande och nu aktuella studien har forskarna dock stött på ett problem. Hos många av de 50-åriga kvinnorna går det nämligen inte att fastställa exakt klimakterieålder.

Porträttbild på Kerstin Rödström– Vi undersökte hur många av de 50-åriga kvinnorna som fortsatt respektive slutat att menstruera, och efter 1992 menstruerade färre 50-åriga kvinnor jämfört med tidigare grupper. Det råder dock stor osäkerhet eftersom många kvinnor använder hormoner, konstaterar Kerstin Rödström, distriktsläkare, forskare vid Göteborgs universitet och studiens förstaförfattare.

Drygt 37 procent av kvinnorna använde hormonspiral, p-piller eller annan typ av hormoner som påverkar menstruationsmängd, övergångsbesvär eller både och. I gruppen ingick också kvinnor som inte menstruerade på grund av att de genomgått underlivsoperation.

Eget ansvar och kontroll

Cecilia Björkelund är distriktsläkare, professor i allmänmedicin vid Göteborgs universitet och senior författare i artikeln:

Porträttbild på Cecilia Björkelund– Perioden kring övergångsåldern är numera en mycket aktiv del av kvinnors liv och studien visar att dagens kvinnor själva tar stort ansvar för och har kontroll över sin fertilitet och sitt mående under en viktig del av livet – medelåldern, säger hon.

Titel: Is it possible to investigate menopausal age? A comparative cross-sectional study of five cohorts between 1968 and 2017 from the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden

Kontakter: Kerstin Rödström och Cecilia Björkelund

Bilder: Genrebild från iStock och porträttbilder på Kerstin Rödström (foto: Cecilia Hedström) och Cecilia Björkelund (foto: Christina Ylander)

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?