Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Stora brister i handhygienen i operationssalarna

Nyhet: 2015-03-09

När forskare vid Sahlgrenska akademin genomförde en observationsstudie vid ett större svenskt sjukhus räknade de till 2 393 vårdmoment där handdesinfektion och/eller aseptisk teknik borde använts. I verkligheten missade vårdpersonalen 90 procent av rengöringstillfällena.

En ny studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, röner just nu stor uppmärksamhet inom vård- och forskarvärlden. Studien visar att användningen av handdesinfektion och aseptisk teknik vid känsliga vårdmoment i operationsmiljön är mycket låg.

Studien, som genomförts på ett större svenskt sjukhus, är den första i sitt slag i norra Europa och bygger på direkta observationer av så kallade invasiva vårdmoment i samband med intubering, lokalbedövning och inläggning av kateter i blodbana och urinvägar.

Missar 90 procent

Av 2 393 observerade tillfällen där användningen av handsprit och aseptisk teknik var påkallad misslyckades vårdpersonalen med att rengöra sina händer i mer än 90 procent av tillfällena.

– Arbetet i operationsmiljö skiljer sig markant från arbete i annan vårdmiljö, särskilt eftersom vårdmomenten i samband med sövning sker i så tät följd. I snitt räknade vi till 30 tillfällen under en 24 minutersperiod där aseptisk teknik borde använts, och där sker många missar, säger forskaren Anette Erichsen Andersson vid Sahlgrenska akademin.

Ökar risk för smittspridning

Brister i själva rengöringstekniken och i teamarbetet ledde enligt Göteborgsstudien i sig till en kraftig ökning av situationer där handdesinfektion borde skett. Resultaten visar också att användningen av skyddshandskar sker osystematiskt och på ett sätt som till och med ökar risken för smittspridning.

– Ofta används handskar istället för handdesinfektion, och samma handskar används vid flera vårdmoment. Detta kan leda till att bakterier förs från patientens luftvägar till blodbanan vilket ökar risken för infektion, säger Anette Erichsen Andersson.

Ej obligatorisk utbildning

Studien har inte kartlagt de bakomliggande orsakerna till varför användningen av aseptisk teknik brister. Men en tänkbar orsak är enligt Anette Erichsen Andersson att infektionsprevention och vårdhygien inte är obligatoriska ämnen inom läkarutbildningen eller vid högre specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor.

– Vi kan nog anta att alla som arbetar inom vårdyrken känner till fördelen med att använda handsprit. Men i en operationsmiljö där vårdsituationen är krävande och där de multiprofessionella teamen sällan eller aldrig fått möjlighet att träna in nya arbetssätt tillsammans, varken i samband med utbildning eller i vården, fungerar det uppenbarligen inte, säger Anette Erichsen Andersson:

– Det räcker inte med att veta att man skall göra något, lika viktigt är att veta hur man kan arbeta aseptiskt i komplexa och riskfyllda situationer. Här finns stora möjligheter för ett interprofessionellt lärande, och mer forskning krävs för att skapa optimala förutsättningar för säker och aseptisk vård anpassad till operationsmiljön.

Observationerna i studien genomfördes inte i samband med akuta situationer.

Artikeln Hand hygiene and aseptic techniques during routine anesthetic care - observations in the operating room publicerades i vetenskapliga tidskriften Antimicrobial Resistance and Infection Control den 6 februari.

Länk till artikel

Kontakt:
Annette Erichsen Andersson, doktorand vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Anette.erichsen@vgregion.se
0737 25 04 58

FAKTA: ASEPTISK TEKNIK
Aseptisk teknik innebär att bevara medicinsk material rent och/eller sterilt. Avsikten är att minimera antalet bakterier vid invasiva vårdmoment, till exempel inläggning av perifera ven- eller artärkatetrar, och därmed minska risken för patienter som genomgår kirurgi att drabbas av infektioner. Genom att desinfektera händerna före och efter varje vårdmoment minskas även risken för av spridning av potentiellt sjukdomsframkallande mikroorganismer och resistenta bakterier i vårdmiljön.

 

 

 

 

AV:
031 786 38 69

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?