Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Slamspridning på åkrar medför inte ökad risk för antibiotikaresistens

Nyhet: 2020-02-10

Antibiotikarester i rötslam från reningsverk tycks inte bidra till ökad antibiotikaresistens när slammet sprids på åkermark, visar en studie från Göteborgs universitet.

Rester av den antibiotika vi äter hamnar tillsammans med resistenta tarmbakterier i slammet vid våra reningsverk. Därför har det länge funnits en oro för att spridning av rötslam på åkermark bidrar till att antibiotikaresistens ska utvecklas eller spridas.

I en vetenskaplig studie, publicerad i tidskriften Environment International, har forskare från Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe, vid Göteborgs universitet undersökt effekterna av över trettio års regelbunden spridning av rötslam.

Forskargruppen, som leds av Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, har dragit nytta av ett experiment som pågått sedan början av 1980-talet i Skåne. Där har man på ett stort antal åkerplättar spridit slam från ett närliggande reningsverk i olika doser, medan man på parallella åkerplättar tillsatt enbart oorganiska gödningsmedel.

Gjorde ingen skillnad

Tillsammans med forskare från Umeå och Köpenhamns universitet studerade forskargruppen från Göteborg effekter på halter av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i slam och jord, resistensgener, resistenta bakterier liksom vilka arter av bakterier som fanns i jordarna.

– Det enkla resultatet är att i stort sett ingenting händer. Allt vi studerat ser ungefär likadant ut i jordar där man spridit mycket slam, lite slam, inget slam eller bara spridit oorganiskt gödningsmedel. Vi kan inte se att någon antibiotika ansamlas i jorden och inte heller några resistenta bakterier. Det enda tydliga vi kan se är att näringstillförseln påverkar vilka bakteriearter som trivs bäst i jorden, berättar Joakim Larsson.

Det finns ett uppenbart värde i att återföra näring till jordbruket och därmed sluta kretsloppet. Reningsverken och slammet som produceras där är samtidigt en uppsamlingspunkt för många av de kemikalier vi använder i samhället.

Ingen uppenbar risk

– Naturligtvis kan man aldrig helt utesluta effekter. Vi har dessutom bara studerat risker kring antibiotikaresistens, vilket utgör en av flera pusselbitar i bedömningen kring nytta och risker med slamspridning, säger Joakim Larsson.

– Vi kan ändå sluta oss till att om det finns effekter på resistensförekomst så är dessa mycket små. Att sprida rötslam på åkermark i den omfattning och på det sätt man gör i Sverige i dag verkar därför inte medföra någon uppenbar risk för att driva på resistensutvecklingen. Det är en bra nyhet, avslutar han.

Titel: Long-term application of Swedish sewage sludge on farmland does not cause clear changes in the soil bacterial resistome

Kontakt: Joakim Larsson

Forskargruppen: Research interests - Joakim Larsson group (på engelska)

CARe: Centrum för antibiotikaresistensforskning

Bilder: Genrebild från Mattonstock och porträttbild på Joakim Larsson (foto: Johan Wingborg)

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?