Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nya rön kan hjälpa ishockeyspelare efter hjärnskakning

Nyhet: 2018-04-16

Ett enkelt blodprov kan ge ishockeyspelare en tydlig signal om när det är okej att återgå i spel efter en hjärnskakning. I en studie, publicerad i tidskriften Neurology, har forskare vid Sahlgrenska akademin identifierat den i särklass bästa blodbaserade biomarkören för att bedöma skadorna.

– Det här skulle kunna vara ett stöd och ett sätt att utvärdera om en spelare ska vila mer, eller kan återgå i spel. I dag saknas ett sådant objektivt verktyg, säger Pashtun Shahim, legitimerad läkare, forskare inom neurovetenskap och försteförfattare till artikeln.

Studien innebär ytterligare ett kliv framåt i den forskning som under flera år bedrivits i Göteborg, med fokus på idrottsrelaterade hjärnskakningar. Den här gången ingick samtliga svenska ishockeylag som spelade i högsta serien på herrsidan, SHL, under de tre säsongen 2012-2015. Klubbar från Luleå HF i norr till Rögle BK i söder var engagerade i arbetet.

– Alla lagläkare och medicinska team i klubbarna har varit jättebehjälpliga. Utan dem hade vi inte kunnat göra en sådan här studie över hela Sverige, med provtagning och instruktioner till alla labb om hur prover ska frysas. Det har varit en väldigt stor apparat, konstaterar Pashtun Shahim.

Studerat över tid

Totalt omfattades 288 spelare, varav 105 drabbades av hjärnskakning under de aktuella säsongerna. På 87 av dessa togs blodprover 1, 12, 36 respektive 144 timmar (sex dygn) efter hjärnskakningen. Ett femte prov togs vid den tidpunkt då personen återgick i spel.

Syftet med studien var att jämföra koncentrationer i blodet av kända biomarkörer för hjärnskakning, både direkt efter händelsen och över tid. Resultaten visar att det var nivåerna av proteinet Nfl (Neurofilament light) som tydligast kunde kopplas till skadenivå.

– Styrkan i den här studien är att vi under lång tid kunnat följa hur markörer frisätts och rensas från blodet. Det vi såg var att Nfl frisattes inom en timme efter hjärnskakningen, och sedan ökade över tid hos de spelare som hade lite mer långvariga symptom, säger Pashtun Shahim.

Nivåerna av övriga biomarkörer som studerades (tau, S100B och NSE) klingade av relativt snabbt och kunde därmed inte ge signaler om hur skadade spelarna var efter sex dygn, en tidpunkt då många annars återgår i spel.

Bättre prognoser

– I dagsläget är det spelarnas symptom som avgör när de ska börja spela igen, men det korrelerar med nivåerna av Nfl som därför kan fungera som ett objektivt stöd när man beslutar om personen ska återgå i spel eller inte. Det är viktigt att skydda spelare som kan drabbas av mycket svåra konsekvenser om de får en hjärnskakning till, säger Pashtun Shahim.

– Det behövs ingen markör för att ställa diagnos vid hjärnskakning, det är en kliniks diagnos som bygger på patientens symptom, fortsätter han. Det man egentligen är ute efter är en markör med prognostiskt värde som kan säga vilka spelare som kommer att ha fortsatta symptom, och kanske kommer att behöva mer vila och omhändertagande.

Titel: Neurofilament light and tau as blood biomarkers for sports-related concussion

Kontakter: Pashtun Shahim och Henrik Zetterberg

Illustrationer: Hockeybild (foto: Mostphotos) och porträttbild på Pashtun Shahim (foto: Elin Lindström Claessen)

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2017-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?