Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mässlingen genom århundradena - en krönika om "Det lilla eländet"

Nyhet: 2018-01-17

 

KRÖNIKA: Det utbrott av mässling som just nu pågår i Göteborg är det största på många år, men det är ingenting mot de epidemier sjukdomen orsakat genom historien. Henrik Sjövall professor i medicin på Sahlgrenska akademin, påminner oss om varför det är så viktigt att det finns ett gott grundskydd i befolkningen mot sjukdomar som mässlingen.

Som historieintresserad plockade jag fram tre böcker om epidemiernas kulturhistoria: Plagues and peoples, Guns, germs and steel och Deadly companions. Där får jag lära mig att det krävs vissa speciella egenskaper för att ett virus ska orsaka problem på befolkningsnivå. För att spridas effektiv bör viruset inte vara snabbt dödande, då motverkar det sig själv. Det bör orsaka hanterbara symtom som främjar spridandet, exempelvis ge upphov till snuva eller magproblem, och gärna under ganska lång tid. För att viruset sedan skall få fäste i en ny individ måste den individen vara mottaglig för viruset. Det går att sätta en siffra på det, den så kallade R-faktorn, som i princip avspeglar antalet som infekteras av ett primärfall i en mottaglig population. R-värdet för mässlingen är 15, vilket är mycket högt. Det finns studier som bekräftat att mässlingen är extremt smittsam – ett enda ”importfall” kan infektera en hel ö.

Virusets förmåga att överleva och ödelägga
Virus har svårare att få fäste i områden med glest med människor på stora ytor, särskilt om människorna inte är bofasta. För när viruset väl bekämpats av en individ ja då har det ju ingenstans att ta vägen sedan. Ett sätt för viruset att överleva är att ”övernatta” hos djur och invänta sin tid, och när tillfälle sedan ges vandra tillbaka till människor och åsamka nya insjuknanden.

Hur har då mässlingsviruset hållit sig vid liv genom historien? Under jägar-samlarperioden var det svårt för viruset att få fäste och sprida sig, då fanns det rätt få människor och de flyttade runt hela tiden. Men det fanns på den tiden ett liknande virus, med kreatur respektive hundar som reservoar, och man tror att dessa virus genomgick någon typ av transformation och började infektera människa i det gamla Mesopotamien, omkring 2500 f.Kr. Viruset återfinns sedan då och då i historieböckerna. Den så kallade ”pest” som drabbade Aten under det Peloponnesiska kriget och som tvingade invånarna att ge upp, kan ha varit mässlingen. Sjukdomen verkar också tillsammans med smittkoppor ha nått Kina under 600 talet e.Kr.

”Det lilla eländet” får ett eget namn
Den förste som gjorde distinktionen mellan smittkoppor och mässling var en persisk läkare vid namn Rhazes, på 900-talet, som menade att mässlingen var farligare än smittkoppor. På medeltiden fick den sedan sitt moderna namn, morbilli, en diminutiv av morbus, sjukdom. Den engelska beteckningen measles är på samma sätt en språklig förminskningsform av det latinska ordet miser, ”det lilla eländet”. 

Vad det ”stora eländet” var tvistar man om, huvudspåret är smittkopporna, men andra föreslår spetälska. Men viruset fortsatte oavsett att cirkulera i befolkningen och ett stort antal människor dog, framförallt fattiga spädbarn. Det sägs att föräldrar som upptäckte att deras barn fått mässlingen redan började betrakta barnet som dött, en hemsk tanke i dagens samhälle.

Illustration till höger av mässlingsvirus

Kolonialiseringen spred mässlingen över världen
När portugiserna och spanjorerna började kolonisera världen tog de med sig mässlingen till Sydamerika. Där fanns en helt oskyddad befolkning som levde i täta samhällen uppe i bergen och en tillräcklig trafik med omgivningen möjliggjorde spridningen. Det blev även här många dödsoffer och kanske en stor orsak till Inkarikets kollaps. Samma mönster sågs också några hundra år senare när mässlingen nådde de nordamerikanska indianerna. Virusets höga smittsamhet visade sig när det lyckades ta sig till geografiskt avgränsade områden, som halvisolerade ösamhällen. I ett arbete från Färöarna från 1846 beskrivs hur sjukdomen drabbade 6100 av 7864 öbor, som tur var blev dödsfallen inte fler än 102. I Stilla Havsområdet däremot blev dödsfallen avsevärt fler, med exempelvis 40 000 döda i en totalpopulation av 150 000 på Hawaii år 1848.

Smittkoppsvaccinet – viktig vändpunkt
Det var först i och med Jenners lyckade försök med vaccin mot smittkoppor som man såg en öppning, och började letandet efter ett vaccin mot mässlingen. 1911 visade Andersson och Goldberger att vävnad från sjuka människor kunde infektera apor. 1938 lyckades man odla viruset i vävnadskultur. 1963 prövade man först ett försvagat levande vaccin i USA, med lovande resultat. 1974 startade WHO sitt globala immuniseringsprogram, och på 80-talet kom dagens fungerande tvådosvaccin som numera är en del av basimmuniseringen i de flesta länder. Vaccinationerna har hållit utbrott av mässlingen i schack. Men där krig och hungersnöd blossar upp påverkas möjligheterna att vaccinera, och länder kring Medelhavet drabbas nu av utbrott i och med förflyttningar i spåren av krig och förföljelse.

I Sverige har vi haft fungerande tvådosvaccinering sedan tidigt 80-tal, och personer som fått tvådosvaccin eller som haft sjukdomen anses vara immuna. Enstaka vaccinerade personer verkar faktiskt kunna återinsjukna, men då med väldigt lindriga symptom och med låg eller ingen smittsamhet. Personer födda i Sverige före 1960 har som regel haft sjukdomen.

Om mamman har antikroppar får spädbarnen också ett visst skydd från mamman, men det kan finnas ett glapp när det skyddet upphör tills dess att den första sprutan ges vid 18 mån ålder. Denna öppning skall nu tätas till genom att tidigarelägga den första vaccinationen till 12 månaders ålder. Men ökad medvetenhet om vikten av vaccination kan spridningen och dödsfallen bland de känsliga spädbarnen minska, något som vore ytterst tacksamt, då cirka 100 000 barn årligen dör i sjukdomen och dess följdsjukdomar.

Henrik Sjövall, professor, institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin

Tack till smittskyddsläkare Leif Dotevall för faktagranskning.

 



Mässlingens utveckling i USA
 

 

 

 

 

 

Antalet rapporterade fall av mässling i Sverige 1911-2012.  

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2017-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?