Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Magiska kliniska effekter av Nobelpristagarnas upptäckt

Nyhet: 2018-10-01

Nobelstiftelsens Thomas Perlmann tillkännager årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin. Foto: Erik Cronberg.

Roligt, välförtjänt, en seger för grundforskningen som lett till magiska kliniska effekter. Det är kommentarer från forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, sedan 2018 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tillkännagivits.

Priset går till James P. Allison, University of Texas, och Tasuku Honjo, Kyoto University, för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. Pristagarna har etablerat en helt ny princip för cancerbehandling som går ut på att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller.

Roligt och välförtjänt menar Max Levin, docent i onkologi, universitetslektor och specialistläkare, om priset. Han arbetar som onkolog och behandlar patienter med metastaserat malignt melanom, en aggressiv cancersjukdom som historiskt sett haft mycket dålig prognos. De flesta patienter har dött inom ett till två år efter diagnos.

Radikalt förändrad effekt

– Den situationen har radikalt förändrats de senaste åren i och med introduktionen av immunterapi. Jag ser så gott som dagligen magiska kliniska effekter hos patienter som behandlats med immunterapi. Vi ser hur vissa patienter blir tumörfria och kanske till och med botade. En fantastisk utveckling där årets Nobelpristagare varit två av flera viktiga pionjärer. En framtida utmaning är att öka andelen patienter som har effekt av immunterapi. I nuläget är det långt ifrån alla, säger Max Levin.

Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi och föreståndare för Sahlgrenska Cancer Center, betonar att priset visar betydelsen av grundforskning, om vi ska ta stora kliv inom behandling av komplexa sjukdomar som cancer.

James P. Allison och Tasuku Honjo är immunologer som studerade hur T-celler aktiveras och hittade även sätt som de kunde inaktiveras. Genom arbete i möss kunde de visa att cancerceller använder så kallade inhibitoriska proteiner. Andra forskare, som Gordon Freeman och Arlene Sharpe, har också varit betydelsefulla för att förstå betydelsen av dessa proteiner.

Ny prövning i spåren av upptäckten

– I vår pågående forskning tar vi avstamp ifrån Allison och Honjos forskning och de kliniska effekterna som Max Levin talar om. Det finns fortfarande patienter som behöver behandling efter att immunterapin slutat fungera, eller om den inte fungerade alls för just den patienten. Här vill vi forska fram nya kombinationsbehandlingar som använder immunterapi som bas, säger Jonas Nilsson.

– Vi har redan startat en unik klinisk prövning på Sahlgrenska för patienter med ögonmelanom, vilka normalt sett inte svarar på immunterapi. Lars Ny och Henrik Jespersen försöker i denna prövning se om det vi sett i labbet, att man kan höja en tumörs igenkänning genom så kallad epigenetisk terapi, kommer att kunna hjälpa patienter. Inget av detta hade vi kunnat starta utan forskningen som gav årets Nobelpris, säger Jonas Nilsson.

Mer om priset

Kontakt: Jonas Nilsson och Max Levin

Bilder: Porträttbild Jonas Nilsson (foto: Johan Wingborg) och Max Levin (foto: Elin Lindström Claessen) 

AV:

Artikeln publicerades först på: www.gu.se

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?