Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Långsiktig studie avslöjar konsten att bli 100 år

Nyhet: 2015-04-08

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i femtio år följt hälsoutvecklingen hos 855 män i Göteborg som föddes 1913. När studien nu avslutas har de sista tio männen fyllt 100 år, och forskarna kan dra slutsatser om vilka faktorer som får dig att bli riktigt gammal.

Göteborgs universitet har i drygt femtio år varit värd för en av världens allra första framåtblickande äldrestudier, där forskarna har följt 855 män i Göteborg som var födda 1913.

De första undersökningarna gjordes 1963, då männen fyllde 50 år. Nu avslutas studien i och med att de sista tio männen i gruppen fyllt 100.

Faktorer för ett långt liv

Genom att på olika sätt undersöka männen vid 50, 54, 60, 65, 75, 80 och till slut 100 års ålder har forskarna bland annat kunnat studera vilka faktorer som tycks gynna ett långt liv.

Tjugosju procent (232 av 855) av den ursprungliga gruppen levde tills de var 80 år. 13 procent (111 män) nådde 90 års ålder, medan bara tio individer eller 1,1 procent nådde över 100 år.

Studien visar att 42 procent av dem som dog efter 80 års ålder dog av hjärtsjukdom, 20 procent av infektionssjukdomar, 8 procent av stroke, 8 procent av cancer, 6 procent av lunginflammation, och resterande 16 procent av andra orsaker.

Max fyra koppar kaffe

Bland dem som nådde åttio år blev nästan var fjärde, 23 procent, diagnosticerad med demenssjukdom.

– Studiens unika upplägg har gjort det möjligt att identifiera vilka faktorer som har signifikant betydelse för att överleva mellan 50 och 100 års ålder. Rekommendationen för den som vill bli 100 år är att inte röka, hålla en låg kolesterolhalt i blodet och dricka max fyra koppar kaffe per dag. Andra viktiga faktorer för överlevnad är hög socialklass, hög fysisk arbetskapacitet mätt vid 54 års ålder, samt att din mor levt länge, säger Lars Wilhelmsen som varit med i studien under samtliga 50 år.

– Våra fynd att överlevnad till hög ålder relaterar till hög ålder hos modern, men inte hos fadern, stämmer väl överens med en tidigare studie på män i Hawaii. Däremot framkom inga andra familjära eller genetiska faktorer som syntes ha betydelse för överlevnad till hög ålder i någon av studierna.

Inga rökare

Bland de tio 100-åringarna utgick två ur studien på grund av demens och ytterligare en avböjde medverkan. Bland de övriga sju konstaterades att

• två bodde i egna boenden, övriga i äldreboenden
• ingen rökte tobak
• alla var väl orienterade till tid och rum
• alla använde hörapparat
• flertalet använde glasögon och kunde läsa böcker och se på TV
• alla var slanka och hade god hållning
• samtliga använde rullator

– Undersökningarna i studien har normalt gjorts på sjukhus, men för de sju 100-åringarna gjorde vi hembesök. Samtliga sju var kliniskt friska och nöjda med sin livssituation och med bostaden, säger Lars Wilhelmsen.

Den så kallade H13-studien startades av den nu framlidne professor Gösta Tibblin.

Artikeln Men born in 1913 followed to age 100 years publiceras i tidskriften Scandinavian Cardiovascular Journal. 

Länk till artikel

Lyssna på Vetenskapsradions reportage om studien: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6134988

Kontakt:
Lars Wilhelmsen, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
lars.wilhelmsen@gu.se

 

 

AV:
031 786 38 69

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?