Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Klassiska H70-studien öppnar för inspel från deltagarna

Nyhet: 2019-11-26

”70 är det nya 50”, ”Kultur kan skydda mot alzheimer” och ”Fetma hos äldre ökar risken för demens”. Rubrikerna har varit många när H70-studien publicerat sina mer än 700 vetenskapliga artiklar och 60 avhandlingar under snart 50 år. Men nu har forskarna också börjat intressera sig för hur deltagarna upplever de omfattande undersökningarna av åldrandet och dess sjukdomar.

– Även om resultaten är viktiga för samhället i stort och för vår kunskap om olika sjukdomar, är det också viktigt att veta hur deltagarna upplever det, säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin, föreståndare för AgeCap – centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, och som också leder H70-studierna.

– Om forskningen ska bidra till att förbättra hälsa och välmående hos äldre, behöver vi veta hur forskningsdeltagarna upplever att delta i de undersökningar som våra studier bygger på, säger Ingmar Skoog.

Synneve Dahlin-Ivanoff, professor i arbetsterapi, är förstaförfattare bakom studien, publicerad i tidskriften BMC Geriatrics. Den omfattar 38 deltagare i H70-studien, 19 kvinnor och 19 män, indelade i fokusgrupper, representativa för alla deltagare.

– Vi vet relativt lite om hur äldre upplever olika undersökningar i longitudinella befolkningsstudier. Därför gjorde vi den här studien. Trots de tidskrävande och ibland utmanande undersökningarna tycker deltagarna att det är värt mödan. Studien visar att deltagarna skulle delta i en ny studie om de fick möjlighet, säger Synneve Dahlin-Ivanoff.

För egen och andras skull

– Anledningarna är flera, fortsätter hon. Dels gör man det för sin egen skull. Man får koll på den egna hälsan, något som känns extra viktigt eftersom många anser att de som äldre inte har den tillgång till sjukvården som de borde ha. Men man ställer också upp för andras skull och för att man vill bidra till forskningen och på så sätt förbättra livet för äldre personer. Överhuvud taget känner deltagarna stor tilltro till forskarna och forskningen.

Undersökningarna uppfattas som både spännande och utmanande. Vissa undersökningar anses mer jobbiga än andra, som ryggvätskeprov och magnetkameraundersökning. Först ska de bestämma sig för om de vill göra undersökningarna, och det beror mycket på vad de hört andra berätta om testet.

I nästa steg ska de besluta om de vill ha resultatet och till exempel få reda på tidiga tecken på alzheimer. Resultaten kan hjälpa till när man ska fatta viktiga beslut om hur man ska leva sitt liv beroende på om testerna visar tecken på några sjukdomar eller inte.

Vissa frågor upplevs som mer obekväma än andra, till exempel de som handlar om privata saker som sexualitet, eller om man kan laga mat eller klä på sig. Deltagarna litar ändå på att forskarna ställer relevanta frågor.

– Beroende på vem som ställer frågorna så blir svaren olika och då blir resultatet olika, speciellt när det gäller lite känsligare frågor. Då behöver deltagarna ha förtroende för den som frågar, säger Synneve Dahlin-Ivanoff.

Jämföra åldrandet över tid

– Hittills har deltagarna mest bidragit som forskningsobjekt, fortsätter hon. I den här studien har de spelat en mer aktiv roll genom att de har fått dela med sig av sina erfarenheter som sedan kan användas för att förbättra forskningsmetoderna.

– För att kvaliteten på H70-studierna ska bli bra, behöver vi veta hur deltagarna uppfattar undersökningarna, så att vi ställer rätt frågor, ger rätt information och försäkrar oss om att deltagarna förstår frågorna, säger Synneve Dahlin-Ivanoff.

Under hösten 2019 har en uppföljning av H70-studien startat med deltagare som hunnit bli 75 år. De kommer att undersökas under 2019-2020. Resultaten beräknas vara klara inom ett par år.

Ingmar Skoog menar att H70-studierna har lärt oss väldigt mycket om hur åldrandet har förändrats över tid.

– Det ger oss den unika möjligheten att jämföra hälsan hos 70-åringar födda i början av 1900-talet med jämngamla personer födda mer än fyra decennier senare. Det är därför vi kan säga att dagens 70-åringar är mycket friskare än 70-åringar var för ett halvsekel sedan, att 70 är det nya 50. Vi har också lärt oss mycket om vilka riskfaktorer som finns för demens och om tidiga tecken på alzheimers, säger Ingmar Skoog.

Titel: Was it worth it? Older adults’ experiences of participating in a population-based cohort study – a focus group study

H70 fakta:

  • Startade 1971. En av Sveriges äldsta populationsstudier. Genomförs i Göteborg. Olika årgångar av 70-åringar undersöks och följs upp kontinuerligt.
  • Första gruppen om 973 personer undersöktes vid 16 tillfällen, fram till 102 års ålder. Gruppen bestod då av nio personer.
  • Ytterligare fem 70-årsgrupper och en 75-årsgrupp har undersökts. De senast inkluderade, 1 203 personer, är 70-åringar födda 1944.

H70 mål:

  • Studera det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och ta fram referensvärden för äldre personer.
  • Kartlägga förekomsten av sjukdom samt riskfaktorer och riskindikatorer för sjukdom.
  • Kartlägga behovet av sociala och medicinska insatser för äldre.
  • Studera möjligheterna till förebyggande åtgärder kring åldrandet och effekterna på individ och samhälle. Genom ett multidisciplinärt angreppssätt få en bred belysning av åldrandet och dess konsekvenser för individ och samhälle.

Bilder: Från ett möte med H70-deltagare i början av 2019 (foto: Johan Wingborg) samt porträttbilder på Synneve Dahlin-Ivanoff (foto: Magnus Gotander) och Ingmar Skoog (foto: Johan Wingborg)

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?