Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Inlagda patienter har ofta ont - och ribban för kvinnors smärta är högre

Nyhet: 2016-10-05

Patienter som vårdas på sjukhus besväras förvånansvärt mycket av smärta utan att det uppmärksammas. I en studie från Sahlgrenska akademin rapporterar två av tre patienter att de har ont, och den upplevda smärtan är betydligt högre än den gräns som anses acceptabel inom vården. Studien visar också att kvinnor behöver uppleva mer smärta jämfört med män för att personalen ska notera det i patientjournalen.

I studien intervjuades 700 patienter som var inlagda på olika avdelningar på flera sjukhus i Västra Götalandsregionen om vad som besvärade dem mest. Bland annat fick de ange hur de upplevde sin smärta. Frågorna ställdes till patienterna under en och samma dag, och både forskare och studenter vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, deltog i datainsamlingen.

Patientens röst behöver synliggöras
Upplevelsen av symtom mäts med den så kallade VAS-skalan, ett vetenskapligt beprövat tio-gradigt mätinstrument. Patienter som anger noll besväras inte alls av symtomet, medan tio innebär att de upplever symtomet som helt outhärdligt.

I studien svarade två av tre patienter att de hade smärta, som dessa i genomsnitt garderade till sex på den tio-gradiga skalan.

– En vanlig riktlinje inom vården är att patienten ska få smärtlindring om upplevelsen av smärta är fyra eller mer. Därför är vi förvånade över att så många patienter anger att de besväras av smärta, och att svaren i genomsnitt ligger så högt på VAS-skalan. Hur patienten upplever symtom och besvär behöver efterfrågas mer, säger professor Joakim Öhlén, som lett forskningen vid Sahlgrenska akademin.

– Studien är viktig, eftersom den riktar uppmärksamhet mot hur patienter har det. Vården behöver bli mer medveten om vikten av att göra systematiska smärtskattningar för alla patienter som är inlagda på sjukhus, säger Kristin Falk, docent i vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin.

Symtom lindras inte jämlikt
Långt ifrån alla av de symtom som patienterna upplever noteras i journalerna av sjukhuspersonalen. Av de patienter som rapporterade smärta i studien hade personalen antecknat detta för 58 procent. Endast 35 procent av patienternas illamående, 19 procent av deras trötthet och 8 procent av deras psykiska illabefinnande fanns dokumenterad i journalen.

Jämfört med män behövde kvinnor rapportera högre nivåer på skalan för alla dessa symtom för att personalen skulle ha noterat symtomet i journalen:

  • Kvinnor behövde skatta sin smärta över fem för att det skulle dokumenteras, för män räckte det med 4,5.
  • Kvinnor behövde skatta sitt illamående över fyra för att det skulle vara inskrivet i journalen, för män räckte det med drygt två.
  • Kvinnor behövde skatta sitt psykiska illabefinnande över sex för att det skulle vara dokumenterat – för män räckte det med drygt tre.

– Symtom verkar alltså inte lindras jämlikt på våra sjukhus, och det kan tyda på att personalen förväntar sig att kvinnor ska tåla mer än män eller att personalen inte tar kvinnornas upplevelser på samma allvar, säger Hanna Falk, som är en av forskarna bakom studien vid Sahlgrenska akademin.

Studien visar också att patienter som vårdas på sjukhus ofta besväras av flera symtom, där trötthet (76 procent), smärta (65 procent) och sömnsvårigheter (52 procent) var absolut vanligast.

– En vanlig dag på sjukhus upplever patienter ett omfattande mänskligt lidande, samtidigt som de genomgår undersökningar och behandlingar. För att stödja patienter och lindra lidande behöver personalen vara uppmärksamma på det lidande och de frågor som patienterna ligger och funderar på. Detta förutsätter en sjukhusmiljö som ger utrymme för omsorg och tröst, säger Eva Jakobsson Ung, docent i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin.

Forskarna konstaterar att patienter som läggs in på sjukhus överlag är mycket sjuka. Ett år efter undersökningen var 18 procent av de patienter som svarade på frågorna inte längre i livet, medan 29 procent av dem som inte ville eller kunde ingå i studien hade avlidit. Detta tyder på att palliativ vård, där aktiv symtomlindring är en av hörnstenarna, borde ges i större utsträckning på sjukhus, anser Ingela Henoch, docent vid Sahlgrenska akademin.

Många forskare har bidragit till studien, som resulterat i flera vetenskapliga artiklar. Läs den senaste artikeln Differences in symptom distress based on gender and palliative care designation among hospitalized patients, som publiceras av tidskriften Journal of Nursing Scholarship i september 2016.

Kontakt

Joakim Öhlén

Professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin och huvudansvarig för forskningsprojektet
joakim.ohlen@fhs.gu.se

Hanna Falk

Universitetslektor inom omvårdnad vid Sahlgrenska akademin
hanna.falk@gu.se

Kristin Falk

Docent i vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin
kristin.falk@fhs.gu.se

Isabell Fridh

Docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås
isabell.fridh@hb.se

Ingela Henoch

Docent i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin
ingela.henoch@gu.se

Eva Jakobsson Ung

Docent i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin
eva.jakobsson@fhs.gu.se

Elisabeth Kenne Sarenmalm

Verksamhetschef FoU, Skaraborgs Sjukhus, Skövde
elisabeth.kenne.sarenmalm@vgregion.se

Anneli Ozanne

Universitetslektor inom omvårdnad vid Sahlgrenska akademin
anneli.ozanne@gu.se

Övriga studier i projektet

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25308151
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24861486

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?