Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Högt serotonin i blodet kopplas till ökad risk för höftfraktur

Nyhet: 2018-10-02


För första gången visar nu forskare vid Sahlgrenska akademin på ett tydligt samband mellan serotonin i blodet och risken för frakturer. Nästan tusen män ingår i studien, där de med höga nivåer av serotonin i blodet fick höftfraktur mer än dubbelt så ofta.

Hormonet serotonin beskrivs ofta som en neurotransmittor. Dess mest kända funktion är som signalsubstans i hjärnan, där serotonin framför allt har betydelse för depression. Sahlgrenska akademins nobelpristagare Arvid Carlsson var en av dem som gjorde stora bidrag till kunskapen om serotonins roll i hjärnan.

Men serotonin finns också i resten av kroppen. Hormonet passerar dock inte över blodhjärnbarriärern, och behöver inte ha samma effekt i hjärnan som i övriga kroppen.

I blodcirkualtionen är serotonin framförallt är ett tarmhormon. I människans kropp bildas serotonin i mag-tarmkanalen, där hormonet reglerar tarmrörelser. Hormonet reglerar också blodkärlens spänst. Det har spekulerats att serotonin även spelar en viktig roll för regleringen av vårt skelett, eftersom alla typer av benceller har receptorer som binder till serotonin. Resultaten från Sahlgrenska akademin visar nu för första gången att risken för benskörhet och fallolyckor är kopplade till nivåerna av serotonin i blodet.
– Det är känt sedan tidigare att rökare har högre nivåer av serotonin i kroppen och att de också har ökad risk att utveckla benskörhet, och det är också känt att personer som under lång tid tar SSRI-preparat, alltså selektiva serotoninåterupptagshämmare mot depression, oftare drabbas av frakturer. Men vår studie är den första att verkligen klarlägga kopplingen mellan serotonin i blodet och frakturer, säger Dan Mellström, som är sisteförfattare till studien och som under lång tid varit adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin.

Fördubblad risk för höftfraktur

I studien ingår blodprover från 950 män som ingår i befolkningsstudien MrOs (Osteoporotic Fractures in Men) i Göteborg. Blodprover som samlades in 2001-2004 frystes då in och nu har blodprovens serotoninnivåer analyserats. Serotoninnivåerna har sedan jämförts med de frakturer som faktiskt inträffat under de drygt tio år som gått sedan blodproverna samlades in.

– När vi analyserat serotoninnivåerna i blodproverna delade vi in analysresultaten i fem delar, eller quintiler, berättar säger Hallgerdur Lind Kristjansdottir, som är doktorand vid avdelningen för internmedicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin, och studiens försteförfattare.

Hallgerdur fortsätter:
– När vi jämförde data mot de frakturer som inträffat kunde vi se att höftfrakturer var 2,3 gånger vanligare i den femtedel av männen som hade högst serotoninnivåer, jämfört med de andra fyra grupperna. Det är ett starkt statistiskt samband.

Hallgeidur är doktorand i ett projekt där sambandet mellan blodbildning och benbildning studeras. Handledare är Catharina Lewerin, och Dan Mellström bihandledare.
I studien har forskarna tagit hänsyn till de faktorer som är kända för att de ökar risken för frakturer, så som rökning och ålder. Män som tog SSRI-preparat inkluderades inte i denna studie.

BILD:Hallgeidur Lind Kristjánsdóttir, Dan Mellström och Catharina Lewerin.

Allt fler får läkemedel som påverkar serotonin

Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Bone and Mineral Research (JBMR), vars redaktion också väljer att lyfta fram studien i en längre redaktionell text. I denna editorial konstaterar Peter Vestergaard, professor i klinisk medicin vid Universitetssjukhuset i Aalborg, att den koppling som studien presenterar mellan serotoninnivåerna i blodet och risken för frakturer bör tolkas varsamt. Han menar att resultaten ändå kan ge anledning till oro, eftersom användningen av läkemedel som påverkar serotoninnivåerna ökar, bland annat för patienter med depression och diabetes. Utöver de ökade risker för frakturer som den underliggande sjukdomen i sig kan medföra, kan alltså ökad frakturrisk vara en möjlig biverkan av läkemedlen.

Dan Mellström tror inte att studien kommer får någon klinisk betydelse på kort sikt, men däremot att resultaten kan öka intresset för serotonin i blodet bland forskare. Han menar att fynden bland annat borde intressera forskare inom hjärta-kärl, eftersom de blodförtunnande läkemedel som många patienter får för att förebygga hjärtinfarkt och annan hjärtkärlsjukdom påverkar trombocyterna i blodet, som också har betydelse för benomsättningen.

– Trots att allt blod bildas i benmärgen är inte sambandet mellan ben och blod lika självklart för alla forskare, men jag tror det finns ett ökande intresse. Det pågår flera studier i andra länder, och bara det senaste halvåret har det kommit stora mängder data, säger Dan.

Olika verkan på muskler och ben

Höga serotoninnivåer är svagt kopplat till lägre hållfasthet i skelettet, men har en omvänd påverkan på kraften i musklerna – personer med höga nivåer av hormonet har större muskelkraft än de som har låga serotoninnivåer. Fall är en viktig faktor för frakturer, och i denna studie hade män med låga serotoninnivåer i blodet oftare ramlat det senaste året.

– Serotonin har negativ verkan på benen, men verkar positivt för musklerna. Det är första gången vi ser att ett hormon har olika verkan på muskulatur och på ben, säger Dan Mellström, som drar sig till minnes hur han för många år sedan diskuterade serotonin ur en evolutionsbiologisk synvinkel med Arvid Carlsson:
– Arvid ansåg då att hormonet sannolikt var inblandad i en gammal fäkta-eller-fly-instinkt, under en tid för många tusen år sedan då det var viktigt för kroppen att kunna styra om energi till muskler, andning, lungor och hjärta, samtidigt som energianvändningen i tarm och benuppbyggnad drogs ned till ett minimum. Det är en intressant tanke, men det återstår mycket forskning om serotoninets roll i vår kropp.

TIDSKRIFT: Journal of Bone and Mineral Research (JBMR)
TITEL: High Serum Serotonin Predicts Increased Risk for Hip Fracture and Nonvertebral Osteoporotic Fractures: The MrOS Sweden Study
FÖRFATTARE: Hallgerdur Lind Kristjansdottir, Catharina Lewerin, Ulf H Lerner, Ewa Waern, Helena Johansson, Daniel Sundh, Magnus Karlsson, Steve R Cummings, Henrik Zetterberg, Mattias Lorentzon, Claes Ohlsson, och Dan Mellström.

Här kan du läsa artikeln

TEXT: Elin Lindström Claessen

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?