Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Första graviditeten efter livmodertransplantation med robotkirurgi

Nyhet: 2019-01-09

Den uppmärksammade forskningen kring livmodertransplantationer i Göteborg sker numera med stöd av robotassisterad titthålskirurgi, en förändring som gjort ingreppen på donatorerna betydligt lindrigare. Efter teknikskiftet är en första kvinna nu gravid.

– Jag tror att robotkirurgin har framtiden för sig på det här området, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och världsledande forskare i fältet.

Nyligen genomfördes transplantation nummer fem och sex av maximalt tio inom det pågående forskningsprojektet om livmodertransplantationer med robotassisterad titthålskirurgi. Samtidigt är en kvinna som opererades 2017 nu gravid, med beräknad nedkomst i vår.

Barnet blir det första att födas efter transplantation med den nya tekniken. De åtta tidigare födslarna efter livmodertransplantation i Sverige har också skett inom ramen för forskningen på Sahlgrenska akademin, men efter traditionell öppen kirurgi.

Mindre blodförlust och vårdbehov

Det är primärt donatorn som berörs av de förändringar som den nya tekniken medför. Operationen görs med robotassisterad titthålsteknik, där fem stycken centimeterstora ingångshål möjliggör för kirurgerna att arbeta med mycket stor precision.

Operationsmiljön är också en helt annan. Två av kirurgerna sitter med huvudet in i varsin övertäckt bildskärm där de, via joystick-liknande verktyg, styr robotarmarna och kirurgverktygen som frigör livmodern.

En handrörelse från kirurgen kan omvandlas till en millimeterrörelse i buken på donatorn, vilket skapar en exakthet som skonar både henne och livmodern. Den flera timmar långa operationen avslutas med att livmodern tas ut via ett snitt i buken, för att sedan direkt opereras in på mottagaren med traditionell öppen kirurgi.

– Vi har inte vunnit så mycket i tid som vi trodde att vi skulle göra, men vi vinner andra saker. Blodförlusten hos donatorn är mindre, vårdtiden kortare och patienten mår bättre efter ingreppet, konstaterar Mats Brännström.

Öppnar för multiorgandonatorer

Forskningen i Göteborg har hittills omfattat livmodertransplantationer med levande donatorer där donator och mottagare varit släkt, ofta mor och dotter, men även i ett fall nära vänner. Nu öppnas för möjligheten att också använda livmödrar från avlidna multiorgandonatorer.

Mats Brännström bedömer att det kan handla om fem-sex fall framöver. Mottagarna blir i så fall kvinnor som redan registrerats i forskargruppens studier men som inte blivit gravida, exempelvis för att den tilltänkta donatorns livmoder inte visade sig lämplig. Några nya försökspersoner tas inte in.

Hittills har totalt 13 barn i världen fötts efter livmodertransplantation. Utöver de första åtta som föddes inom ramen för forskningen på Sahlgrenska akademin är det två barn i USA (december 2017 och februari 2018) och ett barn i vardera Brasilien (december 2017), Serbien (juni 2018) och Indien (oktober 2018).

Kontakt: Mats Brännström

Läs mer: Forskningsprojekt om livmodertransplantationer

Bilder: Robotassisterad titthålskirurgi på nedsövd donator. Kvinnans lutade position gör livmodern mer åtkomlig. Robotarmarna arbetar via centimeterstora ingångshål i buken. Parallellt används ett klassiskt titthålsinstrument av en assisterande kirurg. Operationen genomfördes en lördag i slutet av av 2018, på en normalt helgtom operationssal på Sahlgrenska Universitetessjukhuset. Forskare från flera håll i världen följde arbetet via bildskärmar från ett intilliggande rum. Foto: Björn Larsson Rosvall.

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//forsta-graviditeten-efter-livmodertransplantation-med-robotkirurgi.cid1604180
Utskriftsdatum: 2019-03-23