Länkstig

Förrädisk växelverkan i hjärnan vid rökning

Publicerad

Fram med cigarettpaketet, in med en cigg i munnen och tänd. Det är välbekanta handgrepp för en rökare, och samtidigt ett beteende som har starkare koppling till drogberoendet än man tidigare trott, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

– I framtiden hoppas vi att det här kan bidra till att man får fram farmakologiska verktyg för att hjälpa de som är beroende, säger Amir Lotfi Moghaddam, disputerad i beroendemedicin vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

I sin prekliniska avhandling har han genom försök på råttor undersökt faktorer som kan vara avgörande för att exempelvis en feströkare blir vanerökare. Utöver nikotin har han studerat amfetamin. Båda medlen är centralstimulerande, men har olika molekylära mekanismer.

Studierna visar att den del av hjärnan som kan kopplas till målinriktade beteenden, som hantering av cigaretter, rubbas av substanser som nikotin och amfetamin. Rubbningarna överförs sedan och etableras i hjärnregioner med betydelse för vanebildning och drogberoende.

Svårt att sluta

Det ena triggar alltså det andra, och även om drogens njutningsvärde över tid minskar för individen så fortsätter beteendedelen av hjärnan att jobba på.

– I ett sent stadium av beroende hör du ofta från rökare att de egentligen inte njuter av rökningen. De vet att det är dåligt för dem men de kan inte göra något åt det. Vanan är för stark för att kunna brytas, konstaterar Amir Lotfi Moghaddam.

De här processerna pågår parallellt i olika sektioner i en del av storhjärnan som heter striatum, hos både människa och råtta. I de aktuella studierna utsattes djuren för dagliga nikotindoser under femton dygn, eller för amfetamin under fem dygn.

Över till tvång

Råttorna genomgick sedan ett stort antal beteendetester, molekylärbiologiska mätningar och undersökningar av hjärnaktivitet.

– Det intressanta är att när vi ger djuren nikotin eller amfetamin under kort tid så kan vi direkt konstatera förändringar i den del av striatum som reglerar målinriktade beteenden, medan förändringar i den sektion som kopplas till vanebildning kommer senare, när drogerna är ute ur systemet, säger Amir Lotfi Moghaddam.

– Det är viktigt att poängtera att fynden är gjorda på råttor, och att det behövs fler studier. Men vi tror att de här förändringarna är viktiga när det gäller övergången från rekreationsanvändning till tvångsmässig användning, avslutar han.

Titel: Acute and chronic effects by stimulants on behavior and striatal neurotransmission in the rat