Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Autism hos pojkar kan urskiljas med magnetkamera

Nyhet: 2016-04-20

En ny studie, som letts av forskare vid Sahlgrenska akademin, visar att ett nytt mått på hjärnaktivitet kan urskilja autism hos pojkar. Metoden ger helt nya möjligheter att till exempel kunna mäta effekten av en behandling.

Malin Björnsdotter, forskare vid Sahlgrenska akademin och Linköpings universitet, har i samarbete med forskare vid Yale University och The George Washington University i USA utvecklat en ny metod för att kartlägga och spåra hjärnfunktioner som är påverkade vid autismspektrumtillstånd.

Metoden ger ett kvantitativt mått på aktiviteten i en hjärnkrets som är kopplad till socialt samspel, en sak som personer med autismspektrumtillstånd har svårigheter med.

– Vi kan nu mäta hur väl den här kretsen fungerar i enskilda patienter. Det ger oss ett konkret verktyg för att kunna följa tillståndets neurobiologiska utvecklingsförlopp, säger Malin Björnsdotter.

Biomarkör för autism

Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA: Psychiatry och fokuserar på användningen av biomarkörer, mätbara indikatorer för ett biologiskt tillstånd.

Metoden kan få speciellt stor betydelse för patienter som är svåra att diagnosticera och behandla, där biomarkören på sikt kan tillämpas för att avgöra om en viss behandling är effektiv.

– Beteendesymptomen i autismspektrumtillstånd är så komplexa och varierade att det är svårt att avgöra om en ny behandling fungerar, särskilt inom en realistisk tidsram. Biomarkörer kan ge specifika och objektiva mått som är lättare att utvärdera, säger Malin Björnsdotter.

Fick se på filmer

114 barn och ungdomar med och utan en autismspektrumdiagnos deltog i studien. De fick titta på filmer där figurer bestående av ljuspunkter rörde sig på olika sätt, samtidigt som deras hjärnaktivitet registrerades med en magnetkamera. Resultaten visade att hjärnaktiviteten i kretsen urskilde autismspektrumtillstånd med hög träffsäkerhet hos såväl yngre som äldre pojkar.

Sekvens ur en av filmerna. Video: Warren Jones

Urskiljde inte autism hos flickor

Forskarna upptäckte också att måttet inte kunde urskilja tillståndet hos flickor.

– Autismspektrumtillstånd är nästan fem gånger vanligare hos pojkar än flickor, och vi vet inte varför det är så, säger Malin Björnsdotter. Våra resultat tyder på skillnader i hur tillståndet uttrycks i hjärnan, men mer forskning krävs för att förstå de bakomliggande mekanismerna.

Forskarna studerar nu därför flickor med autismspektrumtillstånd samt andra tillstånd som är kopplade till förhöjda autistiska drag.

Används inte i vården i dag

Studien visar också att tillämpad hjärnavbildning kan vara ett rimligt alternativ i en framtida patientcentrerad psykiatrivård. Forskarna betonar dock att magnetkameror i dag enbart används för forskningssyften, och att vården inte har tillgång till den specialiserade och dyra bildutrustning som använts i studien.

– Vår ambition är att på sikt utveckla billigare och enklare metoder som kan användas direkt i vården, säger Malin Björnsdotter. Den här studien är ett viktigt steg på vägen dit.

Forskargruppen ska nu gå vidare och göra ytterligare studier på en större grupp av personer med autismspektrumtillstånd och andra neuropsykiatriska sjukdomar.

Artikeln Quantified Social Perception Circuit Activity as a Neurobiological Marker of Autism Spectrum Disorder publicerades i JAMA: Psychiatry den 20 april.

För nedladdning av press-kit: https://gubox.box.com/malin-bjornsdotter-press-kit
(innehåller porträttbilder, hjärnavbildningsillustration som visar aktivitet i hjärnkretsen hos pojkar med och utan autismspektrumtillstånd, samt en sekvens från videon som visades för deltagarna i studien)
Porträttbilder: Elin Lindström Claessen / Hjärnavbildningsbilder: Malin Björnsdotter / Video: Warren Jones

Kontakt:
Malin Björnsdotter, forskare vid CELAM (Centrum för etik, juridik och mental hälsa) vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt biträdande lektor vid CSAN (Center for Social and Affective Neuroscience) på Linköpings universitet
malin.bjornsdotter@neuro.gu.se
 

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2018-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?