Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi

Mångvetenskaplig utbildning

Målet för en folkhälsovetare är att skapa förutsättningar för att människor ska må bra, både fysiskt och psykiskt. Utbildningen är mångvetenskaplig och ger en unik förståelse för hur det är möjligt att förebygga sjukdom och skapa hälsa i samhället.

Folkhälsovetenskap är en vetenskap som handlar om befolkningens hälsa på lokal, nationell och internationell nivå. Fokus är på faktorer som styr hälsoutvecklingen i vårt samhälle, exempelvis fattigdom,
social ojämlikhet, kön, etnicitet och livsstil. Viktiga områden som studeras är miljö och hälso- och sjukvårdens organisation. Globala och mångkulturella frågor är också ett centralt inslag i utbildningen.

Folkhälsovetarens arbete leder till hälsovinster både för individ och samhälle. Han eller hon kan, med sin kunskapsbredd, arbeta med förebyggande och hälsofrämjande frågor på såväl lokal, nationell som internationell nivå. Arbetsuppgifter finns på enskilda företag och inom offentlig förvaltning. Det finns också möjligheter för arbete inom internationella organ och ideella verksamheter.

En folkhälsovetare har ofta en samordnande och pådrivande roll i ett team. Arbetsuppgifterna kan vara att kartlägga aktuellt hälsoläge, planera åtgärder och resurser samt genomföra och utvärdera hälsofrämjande aktiviteter. Tänkbara arbetsområden är bland andra drog- och brottsförebyggande, psykisk ohälsa och att verka för en förbättrad livsstil bland ungdomar. En folkhälsovetare kan också analysera ojämlikhet i hälsa i en viss befolkningsgrupp eller arbeta med skadeförebyggande arbete, arbetsmiljöinsatser, personalhälsa och liknande arbetsuppgifter.

Tre profilområden

Det folkhälsovetenskapliga programmet vid Sahlgrenska akademin har tre profilområden:

Hälsoekonomi - lönar det sig att göra folkhälsoinsatser? Hälsoekonomi handlar om att med hjälp av ekonomiska teorier och metoder lära sig göra beräkningar av folkhälsoinsatser.

Epidemiologi - Hur kan man beskriva och analysera hälsotillståndet  i en hel befolkning? Med hjälp av statistiska metoder kan risker för ohälsa och sjukdom bedömas, och förebyggande och hälsofrämjande insatser planeras.

Genuskunskap - hur påverkas hälsoutvecklingen av mäns och kvinnors olika livsvillkor? Utifrån detta perspektiv kan olika förebyggande- och hälsofrämjande insatser föreslås.

Teori och praktik

Utbildningens huvudämne är folkhälsovetenskap som är kunskapen om befolkningshälsa. Du läser grundkurser i folkhälsovetenskap och epidemiologi, kunskap- och människosyn, genuspespektiv, livsåskådning, socialt nätverk och hälsa. Hälsa i relation till livsvillkor nationell och internationell. Undervisningen sker bland annat  i form av föreläsningar, seminarier, fältstudier och praktiska studier.

 

Programmet i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi, 180 högskolepoäng leder till en kandidatexamen i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi.

Förkunskapskrav och anmälan

Ansökan

Varje hösttermin antas 30 studenter till programmet.

Anmälan sker på www.antagning.se.

Sista anmälningsdag är den 15 april inför höstterminen.

Vad jobbar du med som folkhälsovetare?

Folkhälsovetenskaps-student berättar

Träffa Fredrik Gustavsson, 28, som har slutfört sina studier på folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi och nu läser fristående kurser på masterprogrammet i folkhälsovetenskap.

Studievägledning

Thomas Jonsson

Telefon: 031-786 3653
Måndag-torsdag kl 13-14
Drop-in: tisdagar kl 14-16

Besöksadress: Medicinaregatan 3
Besök efter överenskommelse via telefon eller e-post.

Arbetsmarknad

Hälsoakademikerna

Sidansvarig: Anette Nilsson|Sidan uppdaterades: 2016-03-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?