Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi

Folkhälsovetenskap handlar om de faktorer som påverkar hälsoutvecklingen i ett samhälle, hur ohälsa i olika grupper kan förebyggas och om hur hälsoläget i en befolkning kan studeras vetenskapligt. Programmet har tre profilområden: epidemiologi, hälsoekonomi och genusvetenskap. Folkhälsoarbetets mål är att den sammantagna hälsonivån i en befolkning ska vara så god som möjligt samtidigt som den ska vara så jämnt fördelad som möjligt mellan olika grupper i befolkningen. Studenter på programmet studerar därför sambandet mellan hälsa och levnadsvanor, social ojämlikhet, kön och fattigdom. De lär sig även om forskningsmetodik, statistik, hälsoekonomi och om metoder för att förebygga sjukdom och främja hälsa.

Arbete efter utbildningen

Arbetsmarknaden för folkhälsovetare spänner över flera områden. Man kan arbeta lokalt, nationellt och internationellt med att planera, samordna, påverka och utvärdera hälsoinsatser inom olika verksamheter som exempelvis kommuner, landsting, statliga myndigheter, privata företag och ideella organisationer.  Förutom kunskap om praktiskt förebyggande arbete förbereds man som student även för arbete med strategisk hälsoplanering och ledarskap inom hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården är folkhälsovetare ett viktigt komplement till andra yrkesgrupper som arbetar med befolkningens hälsa och livskvalitet. Utbildningen ger inte bara arbetsmöjligheter inom Sverige utan förbereder också för internationellt arbete, men då är det bra att även ha en masterexamen.

Den kunskapsbredd som en folkhälsovetare har leder ofta till ett arbete med samordnande uppgifter och en pådrivande roll i team som inkluderar många andra yrkesgrupper, föreningar eller företag.

Exempel på arbetsområden:

  • planera, genomföra och utvärdera effekter av hälsofrämjande aktiviteter genom hälsoekonomiska beräkningar
  • samla in information, göra statistiska analyser och sammanställningar för att kartlägga och genomföra folkhälsoinriktade insatser
  • samordna arbete inom olika hälsoområden (se folkhälsomyndighetens 11 målområden)
  • driva och koordinera grupp- eller befolkningsinriktade projekt för att främja hälsa och förebygga ohälsa, på teman som tobaks-, alkohol- och narkotikamissbruk; brottsförebyggande arbete; jämställdhet och jämlikhet; psykisk ohälsa; förbättrad livsstil hos barn, ungdomar, vuxna och äldre; minskade skador och olycksfall; hälsa och livskvalitet

Tre profilområden för programmet

Epidemiologi är läran om sjukdomars utbredning i en befolkning. Epidemiologisk kunskap skapas genom att vi genom forskningsmetoder och statistik samlar in, mäter och analyserar faktorer som påverkar en befolknings hälsa. Sådan kunskap ligger sedan till grund för politiska beslut om förebyggande folkhälsoinsatser och utvärderingar av olika hälsoinsatsers betydelse för ekonomi såväl som olika grupper i befolkningen.

Hur kan man beskriva och analysera hälsotillståndet i en hel befolkning? Med hjälp av statistiska metoder kan risker för ohälsa och sjukdom bedömas och förebyggande och hälsofrämjande insatser planeras.

Hälsoekonomi är ett område inom nationalekonomi som fokuserar på att utvärdera om olika insatser för att höja befolkningens hälsonivå är kostnadseffektiva. Folkhälsoarbete inkluderar många dilemman där man måste prioritera mellan exempelvis olika insatser och olika riskgrupper i befolkningen. Hälsoekonomiska metoder används också för att mäta kostnaden för ohälsa och de hälso- och sjukvårdsinsatser som syftar till att minska ohälsan.

Hur kan man beräkna om folkhälsoinsatser lönar sig? Genom att tillämpa ekonomiska teorier och metoder kan man göra hälsoekonomiska beräkningar av folkhälsoinsatser.

Genusvetenskap är ett kunskapsområde där fokus ligger på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället. Inom det folkhälsovetenskapliga området studeras hur kvinnors och mäns olika livsvillkor påverkar deras hälsoutveckling. Här ingår både vilken betydelse kulturella föreställningar om biologiskt kön har och vilken betydelse sådana föreställningar får för kvinnors och mäns yrkesliv, levnadsvanor och sjukdomsrisker.

Hur påverkar föreställningar om manligt och kvinnligt de valmöjligheter som människor har? Vilken konsekvens har könsstereotyper för kvinnors och mäns olika livsvillkor och hälsoutveckling? Genom att utgå ifrån epidemiologisk data och genusvetenskapliga teorier kan sådana frågor analyseras och förebyggande och hälsofrämjande insatser kan föreslås.

Exempel på kurser som ingår i kandidatprogrammet är:

  • Epidemiologi, biostatistik och grundläggande sjukdomslära (15 hp)
  • Hälsoekonomi och utvärdering (15 hp)
  • Genusteoretiska perspektiv på hälsa och folkhälsans praktik (15 hp)
  • Ojämlikhet i hälsa – den moderna tillämpningen av de teoretiska perspektiven (15 hp)
  • Arbetsliv, miljö och hälsa (15 hp)
  • Levnadsvanor, hälsopromotion och hälsopedagogik (15 hp)

Teori och praktik

Undervisningen på programmet sker i form av föreläsningar, tillämpade grupparbeten, individuella räkne- och skrivuppgifter och praktiska fältstudier. Pedagogiken syftar till att stärka studenten i att självständigt formulera problem, analysera dessa, kommunicera och presentera material. Engagemang och aktivitet betonas liksom återkoppling mellan teori och praktik.

Studier utomlands

Det finns möjlighet att studera delar av utbildningen utomlands. Det går att välja att läsa vissa kurser, en hel termin och/eller göra praktik utomlands. Praktiken görs i samband med examensarbetet, som då också kan göras utomlands eller på annan ort.

Programmet i folkhälsovetenskap liksom Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har olika typer av utbytesavtal som du kan söka plats på. Läs mer om utbytesstudier på Sahlgrenska akademins hemsida om du är intresserad av att studera utomlands.

Fortsatta studier

Programmet förbereder väl för studier på avancerad nivå inom folkhälsovetenskap och andra områden. Efter att du har läst kandidatprogrammet kan du studera till master i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi (120 hp), master i global hälsa (120 hp) eller något annat masterprogram. För den som vill fortsätta inom forskning finns även möjlighet att efter masterexamen forska inom till exempel samhällsmedicin eller arbetsliv och hälsa.


Programmet i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi, 180 högskolepoäng leder till en kandidatexamen i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi.

Förkunskapskrav och anmälan

Ansökan

Varje hösttermin antas 30 studenter till programmet.

Anmälan sker på www.antagning.se.

Sista anmälningsdag är den 18 april inför höstterminen.

Vad jobbar du med som folkhälsovetare?

Folkhälsovetenskaps-student berättar

Träffa Fredrik Gustavsson, 28, som har slutfört sina studier på folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi och nu läser fristående kurser på masterprogrammet i folkhälsovetenskap.

Studievägledning

Thomas Jonsson

Telefon: 031-786 3653
Måndag-torsdag kl 13-14
Drop-in: tisdagar kl 14-16

Besöksadress: Medicinaregatan 3
Besök efter överenskommelse via telefon eller e-post.

Arbetsmarknad

Hälsoakademikerna

Sidansvarig: Anette Nilsson|Sidan uppdaterades: 2017-02-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://sahlgrenska.gu.se/utbildning/program/fhv/
Utskriftsdatum: 2017-06-27