Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Arvid Carlsson: Nobelpristagare i medicin år 2000

År 2000 får Arvid Carlsson Nobelpriset i medicin för sin banbrytande forskning kring hjärnans signalsubstanser.

Genom att bygga upp kunskap kring hur ämnen som dopamin och serotonin fungerar och hur de kan påverkas, är Arvid Carlsson och hans forskargrupp med och utvecklar läkemedel som ökar rörligheten för Parkinsonsjuka och hjälper schizofrena till ett bättre liv. Dessutom lägger deras forskning grunden för dagens moderna läkemedel mot ångest och depression.

Nära samarbete med industrin
Arvid Carlsson är en av de göteborgsforskare som lagt grunden till ett nära samarbete med läkemedelsföretaget Astra Hässle, senare AstraZeneca. Ett samarbete som lett fram till internationellt kända läkemedel som Seloken, Zelmid, Plendil och Losec. I stort sett all senare forskning kring läkemedelsbehandling av neurologiska och psykiatriska sjukdomar bygger på Arvid Carlssons upptäckter

Fyrtio år gammal upptäckt
Nobelpriset var belöningen för Arvid Carlssons upptäckt att dopamin är en signalsubstans i hjärnan och att dopamin har stor betydelse för kontroll av våra rörelser. Redan för fyrtio år sedan kunde Arvid Carlsson visa att substansen dopamin fungerar som budbärarmolekyl i hjärnan, och att en brist på detta ämne ger upphov till försämrad motorisk förmåga, till exempel vid Parkinsons sjukdom.

I kliniska studier visade sig ett medel som i hjärnan omvandlas till dopamin, DOPA, leda till en dramatiskt förbättrad motorik hos många svårt invalidiserade patienter. Än idag utgör detta medel den mest effektiva behandling av Parkinsons sjukdom som finns att tillgå.

Flera vetenskapliga genombrott
Arvid Carlssons studier kring dopaminets funktion ledde 1963 till ännu ett vetenskapligt genombrott. Han upptäckte att de läkemedel som lindrar symtomen vid schizofreni och andra psykossjukdomar utövar sina effekter genom att minska dopaminets inflytande i hjärnan. Det var också Arvid Carlsson och hans medarbetare som först insåg att en selektiv förstärkning av signalämnet serotonin utgör ett effektivt och skonsamt sätt att behandla depressioner. Prozac, som revolutionerat behandlingen av depression och ångestsjukdomar baseras på denna verkningsmekanism.

Iakttagelsen att man kan påverka symtomen vid Parkinsons sjukdom och psykos genom att modifiera dopaminaktiviteten har varit av avgörande betydelse för förståelsen av dessa sjukdomar. Men ännu viktigare är att man genom dessa studier för första gången fick klart för sig att det faktiskt är möjligt att påverka hjärnans funktion genom att modulera de signalämnen som sköter kommunikationen mellan nervcellerna med hjälp av farmaka.

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2016-08-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?