Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny forskning gör upp med gamla idéer om sår i munnen

Nyhet: 2017-03-16

En brännande smärta från sår i munnen – och behandlingar som inte biter. Så ser vardagen ut för många som lider av aftös stomatit. Forskning från Sahlgrenska akademin vill nu bringa klarhet i orsakerna till besvären.

– Det cirkulerar många missförstånd om vad såren beror på och vården av den här patientkategorin är eftersatt. Samtidigt är det ett mycket jobbigt tillstånd för dem som lider av det. Patienterna kan få en allmän sjukdomskänsla, och de får svårt att äta och prata och orkar kanske inte gå till skolan eller jobbet under flera dagar, säger Maria Bankvall, tandläkare och disputerad forskare inom odontologi.

Munblåsor, förkylningsblåsor eller afte är ord som vanligtvis används för att beskriva de sår i munslemhinnan som medicinskt benämns som recidiverande aftös stomatit (RAS). Tillståndet utgör en av de vanligaste slemhinneförändringarna som drabbar munhålan.

Såren ser mycket typiska ut med en röd ring som omsluter ett vitaktigt område, och de kan förekomma var som helst i den rörliga slemhinnan, det vill säga på insidan av kinderna och läpparna, i munbotten, på tungans sidor och i halsen.

Många olika orsaker

Såren svider och bränner och kan bli mycket handikappande för den som drabbas. I dag finns inget botemedel utan endast symtomlindrande behandling i form av receptfria och receptbelagda preparat.

– Man har länge trott att det beror på ett virus, precis som vid herpes i munnen, och många läkare och tandläkare behandlar aftös stomatit och herpes på samma sätt, också för att de två tillstånden kan vara svåra att skilja åt kliniskt. Patienten får många gånger antivirala medel, vilket är en bra behandling för herpes men som inte hjälper vid aftös stomatit, säger Maria Bankvall.

RAS ska förmodligen inte ses som en egentlig sjukdom utan snarare som ett symptom på en obalans i kroppen jämförbar med huvudvärk eller feber, menar Maria Bankvall. Hennes forskning visar på stor komplexitet, och ett flertal samverkande orsaker.

Ärftlighet är en viktig faktor. Bakteriefloran i munnen, immunförsvaret och yttre miljöfaktorer likaså. Avhandlingen presenterar en teoretisk modell för hur orsakssambanden kan tänkas se ut, baserad på befintlig forskning och egna patientstudier.

Gener och bakterieflora

Ett antal olika gener har identifierats som betydelsefulla. Forskningen visar också att bakteriefloran i den friska munslemhinnan verkar skilja sig hos personer med RAS jämfört med friska kontrollindivider.

En viss grupp av de drabbade har troligtvis födoämnesallergi eller överkänslighet, men hur toleransmekanismerna fungerar i just munnen vet man inte så mycket om. Vikten av immunförsvaret i munhålan har också studerats i avhandlingen, till att börja med i försök på möss.

– I dag finns mycket kunskap kring munhålans två stora sjukdomstillstånd, karies och tandlossning. Kunskapsluckorna är dock fortfarande stora gällande olika typer av sjukdomstillstånd som drabbar munslemhinnan, men våra slutsatser kan förhoppningsvis bidra till att öka kunskaperna kring ett av de vanligaste tillstånden som drabbar denna del av munnen, konstaterar Maria Bankvall.

Länk till avhandlingen. Ansvarig forskare: Maria Bankvall.

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2016-08-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?