Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Fokus på tandhälsa kan skydda barn från övervikt

Nyhet: 2017-10-24

Att prata tandhälsa med barn och föräldrar – om vad som är bra och dåligt för tänderna – kan vara ett sätt att förhindra att barnen går upp för mycket i vikt. Det konstateras i en avhandling vid Sahlgrenska akademin om barns kost, BMI och välbefinnande.

– Vikt kan vara ett laddat ämne, men om man pratar kostvanor i samband med tandhälsa så kommer man åt problemet från ett annat håll, konstaterar Louise Arvidsson, doktorand vid institutionen för medicin, och folkhälsovetare.

I en av sina delstudier har hon granskat matvanor, BMI och tandhälsa hos 271 förskole- och skolbarn i Västra Götaland. Barnens längd, vikt och matintag under ett dygn jämfördes med förekomsten av kariesbakterier i saliven, och kopplingen var tydlig: De 18 procent av barnen som hade mycket kariesbakterier hade också högre BMI och sämre matvanor. De åt både oftare och mer sockerrikt.

– Det finns absolut möjlighet att fånga upp de här barnen och prata kostvanor, särskilt i Sverige där folktandvården träffar dem så tidigt, men för detta behövs bra samarbeten mellan tandvård, barnhälsovård och skola, säger Louise Arvidsson.

En positiv spiral

Med bra mat följer ökad självkänsla, bättre kompisrelationer och färre känslomässiga problem, konstaterar Louise Arvidsson i en annan delstudie. Barn som i högre grad följde kostrekommendationerna – med fullkornsprodukter, 400-500 gram frukt och grönt per dag, fisk två-tre gånger i veckan och lågt intag av socker och mättat fett – mådde överlag psykiskt bättre.

Effekterna uppnåddes oavsett socioekonomisk bakgrund, och oavsett barnets vikt. Hennes forskning visar dessutom att självkänslan kunde kopplas till att barnet åt enligt rekommendationerna också två år senare. Bra kost och psykiskt välbefinnande tycktes alltså växelverka i en positiv spiral.

– Man vet att vuxna med depression mår bättre om de utöver annan behandling också får träffa dietist. Frågan är om det även kan hjälpa små barn. Det har varit mycket fokus på fysisk aktivitet och mental hälsa hos barn men kosten är en aspekt som kommer allt mer, säger Louise Arvidsson.

Matstopp ingen lösning

Hela avhandlingen är baserad på data från en stor europeisk studie, Idefics, där Göteborgs universitet har huvudansvar för Sveriges medverkan och vars syfte är att förebygga barnfetma.

I sin avhandling har Louise Arvidsson också ringat in vad som inte fungerar när barn ska skyddas från övervikt. Barn som i 2-10-årsåldern stoppats att äta av föräldrarna var i större utsträckning överviktiga 5-6 år senare.

– Det fungerar uppenbarligen inte att stoppa barnet från att äta för mycket, eller att banta sitt barn som vissa också övervägde. Man måste verkligen fundera på andra metoder för att förbättra barns matvanor, säger Louise Arvidsson.

– Ställer du fram morötter som snacks, eller både morötter och kex? Vad man har hemma är en jätteviktig fråga, och att man själv försöker välja hälsosamt. Barnen gör som vi gör, inte som vi säger.

Titel: Diets of European children, with focus on BMI, well-being, and families

Kontakt: Louise Arvidsson

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2017-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?