Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Elisabet Jerlhag Holm får årets Lilla Fernströmspris

Nyhet: 2017-09-12

Årets Lilla Fernströmspris vid Sahlgrenska akademin går till Elisabet Jerlhag Holm, som är docent i farmakologi. Hon forskar om vad som händer i hjärnan när vi utvecklar ett beroende för alkohol och andra droger, med målet att hitta nya läkemedel mot beroendesjukdomar.
 

Elisabet Jerlhag Holm har gjort banbrytande studier om neurobiologiska mekanismer för beroendesjukdomar genom att undersöka olika aptitreglerande hormoner och deras effekter på hjärnans belöningssystem, samt hur dessa påverkar intaget av alkohol och droger. Gruppen var först i världen med att visa att om man tillför det aptitminskande hormonet glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) upplevs alkoholen som mindre belönande och alkoholkonsumtionen hos möss minskar.

– Det är förstås en oerhört stor ära att få priset. Framför allt är det väldigt roligt att andra utanför vår egen grupp uppmärksammar det vi gör som viktigt och intressant, säger Elisabet Jerlhag Holm.

Det är inte första gången Sahlgrenska akademins priskommitté väljer att lyfta fram detta forskningsområdet. Förra årets pristagare, Karolina Skibicka, forskar också kring GLP-1, med fokus på födointag.

Förändringar i hjärnan

Alkoholberoende är lika vanligt som depression, men antidepressiva läkemedel skrivs ändå ut femtio gånger så mycket, jämfört med den handfull läkemedel som idag finns tillgängliga mot alkoholberoende.

– Tyvärr anses alkoholberoende fortfarande vara mer av en karaktärsbrist än den neuropsykiatriska sjukdom som tillståndet faktiskt är. Detta trots att det är helt klarlagt att hjärnan är förändrad hos de människor som lider av ett beroende. Det finns en rad studier som visar att det vid beroende uppstår en obalans i hjärnans belöningssystem med exempelvis färre dopaminreceptorer i ventrala striatum, ett hjärnområde kopplat till belöning men även beroende, säger Elisabet.

Det behövs fler läkemedel som alternativ för den stora andel patienter som inte får hjälp av de läkemedel som idag är godkända för behandling av alkoholberoende. Det dåliga svaret på dagens läkemedel tror Elisabet Jerlhag Holm beror på att de bakomliggande orsakerna till att människor blir alkoholberoende varierar:

– En del dricker för att dämpa ångest, andra för att uppleva eufori och stimulation, och ytterligare andra av helt andra orsaker. Hur det än ligger till vet vi att både arv och miljö spelar roll för vem som insjuknar i beroende.

Eftersom det just finns så många olika faktorer som styr beroende tror Elisabet heller inte att ett enda läkemedel kommer hjälpa alla:
– Vi behöver istället fler läkemedel mot beroende för att i framtiden kunna erbjuda patienter en så individanpassad behandling som möjligt, där orsaken till sjukdomen styr vilken medicin man väljer att ge. Detta i kombination med någon form av socialpsykologisk stödbehandling tror jag kommer vara viktiga delar i den framtida beroendevården.

Ett varierande arbete

Gruppen hon leder består av en postdoktor, en tekniker och tre doktorander. Just nu är de inne i en spännande fas, eftersom deras mångåriga experimentella forskning är på väg att omsättas i kliniken. I samarbete med professor Bo Söderpalm, som är överläkare på beroendekliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, håller de nu som bäst på med att planera den första kliniska studien baserad på deras prekliniska forskningsresultat.

– Att planera en klinisk studie är en utmaning eftersom det är så nytt för mig, men det är ju när jag får lära mig nya saker som jag tycker det är som roligast att forska. Det är en forskares privilegium att få driva sitt projekt åt det håll där man själv intresserar sig för att lära sig mer, säger Elisabet, som inte kan ge fler detaljer om studien.

Numera labbar hon sällan, utan fokuserar istället på att coacha de juniora forskarna i gruppen, och att dra in nya forskningsmedel till gruppen. Att planera och strukturera de experimentella försök som ska göras kan också ge udda arbetsuppgifter – i ett utrymme i korridoren står de nya väggarna till burar för ett beteendeexperiment som gruppen planerar, som Elisabet ägnade en del av sin sommar åt att måla i det rätta, svartvita mönstret.

Tio år sedan disputationen

Att hon fokuserar på just beroende är till stor del en tillfällighet. Redan som student på universitetets biovetenskapliga läkemedelsprogram fascinerades hon av hjärnans komplexitet och det faktum att det är så mycket vi inte vet om hjärnan. I hennes teamåkningslag fanns det då också en skridskoåkare som var doktorand i en forskargrupp vid GU som forskade om just beroende. Via honom kom hon i kontakt med Jörgen Engel, som så småningom blev Elisabets handledare, och som fortfarande är en mentor i forskargruppen:

– Det är intressant att kunna diskutera med någon som Jörgen, som var med från början. Han var ju med när man upptäckte att dopamin är viktigt för beroende, och kan ge intressanta infallsvinklar ofta med ett historiskt perspektiv, säger Elisabet.

Det var också Jörgen som började intressera sig för den koppling som verkade finnas mellan aptitreglering och beroende. I studier genomförda på befolkningsnivå gick det då att se att det i familjer där hetsätning var vanligt också fanns en ökad förekomst av beroende. Spåret blev fokus för Elisabets avhandling, som hon försvarade 2007. I avhandlingen visade Elisabet att hormonet ghrelin, som fram till dess bara ansetts ha betydelse för vår aptit, också aktiverar belöningssystemet. I fortsatta studier visade forskargruppen för första gången att alkohol upplevs som mindre belönande och att möss konsumerar mindre alkohol om man blockerar effekterna av det aptitstimulerande hormonet ghrelin.

Ledande forskargrupper

Sedan dess har hon utökat sitt forskningsfokus, till att omfatta fler aptitreglerande hormoner och även fler beroendesjukdomar – inte bara alkohol och andra droger, utan även beteendeberoenden som till exempel sex. Förutom ghrelin och GLP-1 var forskningsgruppen också först med att visa att de aptitminskande ämnena neuromedin U och amylin är kopplade till upplevelsen av alkohol – aktivering av dessa receptorer gör så att alkoholen upplevs mindre belönande och så att konsumtionen av alkohol minskar.

– Forskning är fantastiskt roligt och jag är tacksam för varje dag som jag får dyka ner i de olika projekten. Det är en lyx att låta kreativitet och nyfikenhet få styra vart projekten tar vägen, konstaterar Elisabet.

De prekliniska försöken har forskningsgruppen även följt upp med studier av mänskliga gener, där de bland annat visat att variationer i gener som är kopplade till ghrelin och GLP-1 är associerade med högt alkoholintag och ökad risk för alkoholberoende.

– Att vi hittar dessa associationer i genetiska studier ger en första klinisk implikation. Och det är ju det som är det slutliga målet med min forskning, säger Elisabet:
– Att hitta nya läkemedel som kan hjälpa patienter med alkoholberoende.

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2017-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?