Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Dödlig körtelcancer snart möjlig att behandla

Nyhet: 2017-09-28

En kombination av redan testade läkemedel har visat sig kunna blockera cancergenen bakom en dödlig form av körtelcancer, adenoidcystisk cancer. Fynden från Sahlgrenska akademin öppnar för en fungerande behandling i vården relativt snart.

Adenoidcystisk cancer är en långsamt växande men dödlig cancerform som kan uppstå i olika körtlar i kroppen i bland annat huvud-halsregion, bröst, prostata och lunga.

Sjukdomen drabbar både yngre och äldre individer. Om tumörerna upptäcks tidigt går de att behandla kirurgiskt, men om de hunnit sprida sig eller om patienterna får återfall finns ingen fungerande behandling.

– Vare sig cellgifter eller strålbehandling har någon större effekt på adenoidcystisk cancer. Så trots att det är en långsamt växande cancerform är dödligheten på längre sikt mycket hög, säger Mattias Andersson, disputerad forskare vid Sahlgrenska Cancer Center.
Tillsammans med professor Göran Stenman leder han gruppen bakom de nya upptäckterna, som beskrivs i en artikel i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Många års forskning

Den nya behandlingen går ut på att med läkemedel blockera den cancergen som driver tillväxten av tumören. Behandlingen baserar sig på forskning som gruppen arbetat med under många år.
Redan för trettio år sedan upptäckte Göran Stenman och hans medarbetare att en viss kromosomförändring var typisk för dessa tumörer. Förändringen, som är slumpmässig och inte är medfödd, innebär att en bit genetiskt material från kromosom 6 kopplas ihop med genetiskt material från kromosom 9.

För åtta år sedan kunde forskargruppen både identifiera den nya cancergenen (MYB-NFIB fusionen), som uppkommer till följd av kromosomförändringen, och visa att den är specifik för adenoidcystisk cancer. De inledde då arbetet med att utveckla en ny behandlingsmetod baserad på upptäckten.

Snabbspår in i vården

Genom att kartlägga olika signalvägar i cancercellerna har forskargruppen nu hittat ett sätt att stänga av cancergenen MYB-NFIB som driver tumörtillväxten. Gruppen har tagit fram en kombinationsbehandling som både kan stänga av den aktuella cancergenen och två andra viktiga signalvägar, vilket starkt hämmar tumörernas tillväxt såväl i laboratoriet som i djurförsök.

– Vår strategi har varit att leta efter befintliga läkemedelskandidater som redan ingår i kliniska prövningar. För sådana substanser återstår det inte mer än några få års utvärdering innan de kan användas i sjukvården. Detta har snabbat upp processen betydligt och gör att våra resultat kan komma patienterna tillgodo mycket tidigare än annars, säger Mattias Andersson.

Titel: Targeting the Oncogenic Transcriptional Regulator MYB in Adenoid Cystic Carcinoma by Inhibition of IGF1R/AKT Signaling

Kontakt: Mattias Andersson och Göran Stenman

Bilder på forskarna: Elin Lindström Claessen

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2017-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?