Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Blodtrycksmedicin öppnar för ny hantering vid Barretts syndrom

Nyhet: 2016-12-06

Nya sätt att använda blodtrycksmediciner kan i framtiden förskona vissa patientgrupper från både obehag och livslång oro för cancer i matstrupen. Det är i alla fall målet för flera studier vid Sahlgrenska akademin på patienter med Barretts syndrom.

– Det skulle vara stora vinster för både patienter och samhälle om vi kunde sortera ut dem som inte löper några större risker, säger Svein Olav Bratlie, forskare inom gastrokirurgi och kliniskt verksam på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I Sverige bedöms mellan en och två procent av befolkningen ha Barretts syndrom, ett tillstånd där nedre delar av matstrupen fått en mer tarmlik och syratålig slemhinna. Barretts föregås av den vanliga åkomman reflux som innebär långvarigt läckage av magsyra upp i matstrupen.

Blodtrycksmedicin påverkar

– Refluxsjukan leder till inflammation i matstrupen och hos många läker den och blir som vanligt igen. Men hos en viss procent blir huden mer tarmlik och det är det som är Barrett. Hos de patienterna har vi sett att det är en ökad risk för utveckling av cancer i matstrupen, säger Svein Olav Bratlie.

Hans avhandling handlar dels om validering av nya endoskopimetoder, men också försök med blodtryckssänkande mediciner. Av ett 30-tal patienter med Barretts syndrom lottades 20 att under tre veckors tid behandlas med mycket låga doser av etablerade blodtryckssänkande preparat.

Resultatet blev en något sänkt nivå av de cancerrelaterade proteinerna, som är en förutsättning för tillväxt i cancerceller.

– Det här bevisar inte att det skulle vara en fungerande behandling, men det genererar en hypotes om att man i framtiden kanske skulle kunna bromsa en cancerutveckling, eller en inflammationsutveckling, genom att använda de här medicinerna i kombination med annan behandling, säger Svein Olav Bratlie.

Markör som skiljer ut

Han hoppas också att de förändrade nivåerna av cancerrelaterade proteiner kan komma att användas som markör för vilka av patienterna som riskerar att utveckla cancer i spåren av Barretts syndrom, och vilka som inte ligger i riskzonen.

– Den enda etablerade riskmarkören i dag är vävnadsprov från slemhinnan, och det är jobbigt för patienterna. Nu studeras flera tänkbara riskmarkörer och cancerrelaterade proteiner skulle kunna vara en, säger Svein Olav Bratlie.

– Framtidsvisionen är att kunna säga till en patient att han eller hon inte har någon riskprofil och att man kan sluta göra gastroskopi, som många upplever som obehagligt, säger Svein Olav Bratlie.

Länk till avhandlingen. Ansvarig forskare: Svein Olav Bratlie.

 

AV:

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2017-09-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?