Systemet med en särskild ekonomisk ersättning vid läkemedelsgenomgångar för äldre patienter inom primärvården har inte gett önskad effekt, visar aktuell forskning. Förbättringarna blev inte större på de vårdcentraler i Västra Götaland som var flitigast med att registrera och få betalt för genomgångarna.
– Kopplingen mellan att sätta en kod för åtgärden och att nå det resultat man egentligen är ute efter är väldigt svag, säger Helena Ödesjö, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och allmänläkare på Närhälsan Tjörn vårdcentral.
Studien är en del av hennes avhandling och omfattar alla patienter, 75 år och äldre, inom primärvården i Västra Götaland 2009-2013. Det var en tid av stor uppmärksamhet kring bland annat läkemedelsbehandling hos äldre.
Syftet med genomgångarna är att säkra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen för äldre patienter genom att se över antalet läkemedel, indikationer, kombinationer och doseringar. Ett syfte är också att minska användningen av vissa preparat med stor risk för biverkningar hos äldre.
I Västra Götaland är läkemedelsgenomgång för äldre en av flera åtgärder som ger en vårdcentral separat ekonomisk ersättning. Forskarna grupperade vårdcentraler utifrån hur ofta åtgärden redovisades.
Generellt skedde en förbättring av läkemedelshanteringen under perioden, även nationellt, men den var inte större hos de vårdcentraler i Västra Götaland som oftare redovisade att de utfört läkemedelsgenomgångar för äldre patienter.
– Förändringen över tid var densamma, däremot låg de vårdcentraler som kodade mer för läkemedelsgenomgångar bättre till redan innan, med exempelvis färre olämpliga läkemedel för äldre. Vår tolkning är att det troligen handlar om vårdcentraler med mer ändamålsenliga strukturer och arbetssätt som möjliggör en effektiv anpassning till rådande ersättningssystem, säger Helena Ödesjö.
Läkemedelsgenomgångar, och annat som ersätts på motsvarande sätt, ger inga enorma summor till en vårdcentral. Pengarna kan dock ha betydelse på marginalen i en ofta hårt pressad primärvård, menar Helena Ödesjö. Studien gjorde ingen skillnad på offentligt eller privat drivna vårdcentraler inom vårdvalet.
– Det finns knappast ett ersättningssystem som inte skapar ett anpassat beteende. Därför är det viktigt med stor omsorg när man väljer ut sådant som ska kodas och ersättas separat. Åtgärdskoder är i sig inget jag har nytta av i min kliniska verksamhet och i mötet med patienter, konstaterar Helena Ödesjö.
Hon jämför med en annan del av sin avhandling där hon studerat primärvårdens inrapportering till Nationella diabetesregistret, som utgör en viktig bas för uppföljning av diabetesvården samt för forskning. Där framkom en tydlig koppling mellan separat ersättning och mer omfattande inrapportering av sådana data som används i mötet med patienter, till exempel blodtryck. God inrapportering av denna typ av data är av stor vikt för att kunna följa upp och tillse att vården är av hög kvalitet.
– Vi ifrågasätter inte läkemedelsgenomgångar som fenomen, det är en viktig del i läkarens jobb att se över användningen av läkemedel. Det är kodningen och pengarna kopplade till kodningen som studiens resultat ger anledning att ifrågasätta, säger Helena Ödesjö.
– Utifrån resultaten och min kliniska förankring tycker jag att det är en tveksam ersättning, fortsätter hon. Den driver ett beteende där vi riskerar att fokusera på åtgärdskodningen istället för att diskutera hur vi tillser en god läkemedelsbehandling.
Titel: Register-based evaluation of primary care - Focus on chronic disease
Kontakt: Helena Ödesjö