Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Gunnar C Hansson: Detaljstuderar slem i jakt på nya läkemedel

Våra tarmar och våra luftvägar skyddas av ett slemlager som bakterier i normala fall inte kan ta sig igenom. När Gunnar C Hansson upptäckte slemlagret i tjocktarmen för några år sedan revolutionerade han synen på orsakerna bakom sjukdomar som ulcerös kolit. Nu undersöker han och hans forskarkollegor slemlagret på molekylär nivå, med siktet inställt mot nya läkemedel.

Det skyddande lagret av slem kallas mukus. Det är tunt och helt genomskinligt, och uppbyggt av stora molekyler som till formen påminner om trådar, bollar eller nät. Det står klart att dessa molekyler måste organiseras på ett särskilt strukturerat sätt för att mukus ska fungera som en skyddande barriär för vävnaderna. Om mukusbarriären i tarmen sviktar kommer bakterierna i kontakt med vävnaden, och orsakar en inflammatorisk reaktion i tarmen – ulcerös kolit.
– Vi vill ta reda på exakt hur de olika molekylerna i det skyddande slemlagret sitter samman och interagerar med varandra. När vi vet det har vi möjlighet att utveckla nya och bättre läkemedel, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Göteborgs universitet.

Forskarna kommer att använda tekniker där avancerad elektronmikroskopi används för att skapa avbildningar av slemmolekylerna, för att visa hur atomerna är placerade. De ska också undersöka om molekylernas uppbyggnad kan avslöja hur de packas tillsammans och fäster i varandra. När de klarlagt det molekylära utseendet av de olika slemtyperna är det sedan möjligt att designa helt nya och bättre läkemedel.

Slem som liknar det som skyddar våra tarmar skyddar också våra luftvägar från bakterier. I tarmen är det defekter i slemlagret som orsakar sjukdom, men i luftvägarna är det istället ofta ett överflöd av slem som inte transporteras normalt som orsakar problem.

– När det skyddande slemlagret sviktar kan det vara svårare att hitta läkemedel. För lungsjukdomar som KOL och cystisk fibros är problemet ett uppreglerat fastsittande slemskydd, och där är det lättare att förställa sig läkemedel om man har en ökad molekylär föståelse, som är målet med detta projekt, säger Gunnar C. Hansson, vars grupp redan är involverade i utvecklingen av flera potentiella läkemedel.

Projektanslag: 29 miljoner kronor

 

FOTO: Johan Wingborg/GU

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2017-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?